filosofi på jobbet
När man sitter såhär på jobbet och egentligen inte har så mycket att göra så börjar man istället fundera på livet. Man blir lite smått nostalgisk när man tänker på förra sommaren, hur fantastiskt roligt vi hade det. Lite deprimernade rä det dessitom att tänka på hur lite det blev av denna sommar. såhär i efterhand kan jag konstatera att det blev på tok för mycket jobb. blir helt slut när man kommer hem och blir ännu tråkigare än en 70 årig pensonär. Nu liksom lever man för jobbet, sömn och slappande hemma för att ladda om till nästa jobbpass.
Jag kom dessutom att tänka på hur jag var som tonåring. en liten fjortis som egentligen inte alls visste mycket om livet även om man absolut trodde att man var hur erfaren som helst. Inte för att man kanske blivit mycket klokare idag men mognare kan jag deffentivt hävda att jag har blivit.
Men vissa saker kan man liksom inte sluta fundera på.
Jag tänker lite på hur mitt liv ser ut idag. hur det blev som det blev. Jag måste nog hävda att det rä emstadels slumpen som avgjorde hur jag elevr idag. och tro nu inte att jag på något sätt rä missnöjd, för det rä jag inte. Jag äslkar mitt liv men skulle bara önska att jag ahde lite mer fritid och att det var lite mer go i mig som det var förr.
Samtidigt kan jag fundera över vad jag egentligen höll på med för ett par år sedan. jag äslkar alex och vi har det hur bar som helst ihopp. men hur månag gånger har jag egentligen inte försummat det. Och nu i efterhand kan jag se att det kanske var bra. för nu har jag tillsut lärt mig att uppskatta det vi har.
Men tänk alla flirtar man hade som egentligen ahde kunnat avgöra helt hur mitt liv såg ut idag. om jag hade valt att sattsa på någon annan. samtidigt finns det vissa skaer jag inte kan sluta att fudnera på. jag rä inet bitter på något sätt men vissa saker skulle man såhär ie fterhand vilja ha en förklaring till. det kanske skulel bli så mycket bättre och all självömkan som man la ner på varför man blev dumpad eller varför det aldirg ledde till något.Jga måste erkänna att det fortfrande gör lite ont i hjärtat när man tänker på de flirtar som man trodde skulel bli något men som aldirg blev det. lite mer ont gör det nrä man tänker på att dessa killar lyckades få förhållanden att fungera på andra håll, med andra tjejer och andra relationer. Det är då man återigen börjar fundera på, vad var det egentligen för fel på mig och vad gjrode jag som avgörde att det inte var värt att sattsa på mig?
Sen får man dessutom tänka på de flirtar som man själv avslutade likadant. Hur mycket man aksnke sårade de och även de kankse fortfarande söker en förklaring till detta. tyvärr är det nog så i livet, allt kommer man aldirg få svar på. Det är nog mcyket slumpen som avgör hur det blev.
och jag ska icke gräva ner mig i detta. för det rä nämmligen lönlöst. jag har lärt mig att lev amitt lvi här och nu och lärt mig förstå att det inte kan bli mycket bättre. I efterhand är jag abar så otroligt lycklig att alex valde att ge mig ett flertal chanser för han trodde nämmligen på oss hela tiden. Vilket jag cokså lärt mig göra och idag vet jag att jag älskar honom nåt så oerhört så inget annat är något i jämföresle med det vi har idag. men fundera är fortfarande tillåtet coh det komemr jag säkerligen fortsätta med tills jag blir så pass gammal så det verkligen inte alls har någon betydelse längre.
Idag fyller iafl min fina fina pojkvän år så jag har ordnat med kalas hemma hos oss. så när jag slutar jobbet skla jag hem och baka blåbärspaj som min älskling har önskat sig. sen ska jag hoppa in i duschen och fräcsha till mig. dagen efter jouren är kanske inte dne dag som jag känner mig som snyggast precis. men dusch brukar göra susen och då minnsan är jag återigen lika oemotståndlig:P hehe
nej nu ska jag handla till jobbet inför helgen. får se vad jag hittar för smarrigt. tack o hej

Jag kom dessutom att tänka på hur jag var som tonåring. en liten fjortis som egentligen inte alls visste mycket om livet även om man absolut trodde att man var hur erfaren som helst. Inte för att man kanske blivit mycket klokare idag men mognare kan jag deffentivt hävda att jag har blivit.
Men vissa saker kan man liksom inte sluta fundera på.
Jag tänker lite på hur mitt liv ser ut idag. hur det blev som det blev. Jag måste nog hävda att det rä emstadels slumpen som avgjorde hur jag elevr idag. och tro nu inte att jag på något sätt rä missnöjd, för det rä jag inte. Jag äslkar mitt liv men skulle bara önska att jag ahde lite mer fritid och att det var lite mer go i mig som det var förr.
Samtidigt kan jag fundera över vad jag egentligen höll på med för ett par år sedan. jag äslkar alex och vi har det hur bar som helst ihopp. men hur månag gånger har jag egentligen inte försummat det. Och nu i efterhand kan jag se att det kanske var bra. för nu har jag tillsut lärt mig att uppskatta det vi har.
Men tänk alla flirtar man hade som egentligen ahde kunnat avgöra helt hur mitt liv såg ut idag. om jag hade valt att sattsa på någon annan. samtidigt finns det vissa skaer jag inte kan sluta att fudnera på. jag rä inet bitter på något sätt men vissa saker skulle man såhär ie fterhand vilja ha en förklaring till. det kanske skulel bli så mycket bättre och all självömkan som man la ner på varför man blev dumpad eller varför det aldirg ledde till något.Jga måste erkänna att det fortfrande gör lite ont i hjärtat när man tänker på de flirtar som man trodde skulel bli något men som aldirg blev det. lite mer ont gör det nrä man tänker på att dessa killar lyckades få förhållanden att fungera på andra håll, med andra tjejer och andra relationer. Det är då man återigen börjar fundera på, vad var det egentligen för fel på mig och vad gjrode jag som avgörde att det inte var värt att sattsa på mig?
Sen får man dessutom tänka på de flirtar som man själv avslutade likadant. Hur mycket man aksnke sårade de och även de kankse fortfarande söker en förklaring till detta. tyvärr är det nog så i livet, allt kommer man aldirg få svar på. Det är nog mcyket slumpen som avgör hur det blev.
och jag ska icke gräva ner mig i detta. för det rä nämmligen lönlöst. jag har lärt mig att lev amitt lvi här och nu och lärt mig förstå att det inte kan bli mycket bättre. I efterhand är jag abar så otroligt lycklig att alex valde att ge mig ett flertal chanser för han trodde nämmligen på oss hela tiden. Vilket jag cokså lärt mig göra och idag vet jag att jag älskar honom nåt så oerhört så inget annat är något i jämföresle med det vi har idag. men fundera är fortfarande tillåtet coh det komemr jag säkerligen fortsätta med tills jag blir så pass gammal så det verkligen inte alls har någon betydelse längre.
Idag fyller iafl min fina fina pojkvän år så jag har ordnat med kalas hemma hos oss. så när jag slutar jobbet skla jag hem och baka blåbärspaj som min älskling har önskat sig. sen ska jag hoppa in i duschen och fräcsha till mig. dagen efter jouren är kanske inte dne dag som jag känner mig som snyggast precis. men dusch brukar göra susen och då minnsan är jag återigen lika oemotståndlig:P hehe
nej nu ska jag handla till jobbet inför helgen. får se vad jag hittar för smarrigt. tack o hej

Kommentarer
Postat av: Mamma
Hej min underbara dotter! Sitter här på söndagskvällen och längtar efter dig. Fick för mig att läsa din blogg.
Skönt att höra att du mår så bra med Alex. Han är supergullig och visst har jag förstått att ni trivs supergott ihop.Jag önskat jag kunnat vara med och fira honom på 22-årsdagen.
Jag kanske har varit dålig på att säga det, men du ska veta att såklart stöttar jag dig i de beslut du tar. Det viktigaste i livet är att du och Gustav har det bra.
Puss o kram från mamma!
Trackback