Schoppoholic, jag går i min moders fotspår

Och så har ännu en helg passerat. jodå.
Och inte många knop har jag tagit mig för minnsan.
Mamma behövde hjälp att köpa present till ena kusinen så hon hade som förslag att åka till norrköping.
Och hem kom vi med en massa påsar men minnsan inte med det innehåll vi hade väntat oss nej nej.
jag som inte skulle handla lyckades införskaffa mig både ett par nya chinos och en fin liten väst.
Jag hittade däremot ett par till väsatr varav en var blommig och en var i päls men mamma hävdade betsämmt att så kunde jag minnsan inte gå kläd. Den blommigavästen påminde henne om sin gammla syslöjdsläare som själv sydde sina klädkollektioner som var långt ifårn snygga. Så helt plötsligt blev denna väst inte så tilltalande längre så jag lämnade ingen plats åt den i graderoben minnsna.
Sen hittade jag en underbar väst med päls på insidan och på kragen.
Jga tyckte den var helt underbar men även då satte mamma stopp för detta, det gav henne hemska minnen om modet under hennes ungdom och hon hävade betsämmt att det såg rent ut sgat för jävligt ut.
Men efter att ha provat den kunde hon iafl medge att den var lite fin, men pengarna skulel svuidit för mycket i min plånbok så jag påpekade et antal gåmnger att detta 600 krs modeplagg var det som fick stå högst upp på önskelistan.
Kankse kommer jag bara använda dne ett fåtal gånger men den var så fin.
jag vet att detta plagg kommer löbi som det soma le xkallar mina smurfbyxor, vädligt coola men vädligt svår användan.
Så antagligen kommer den hänga mestadels i min garderob men mamma kom ihäg att ajg fortfarande vill ha den.

Mamma var stormförtjust för att hon lyckades handlöa ett par as snygga jeans och en klänning på vad hon kallade en riktigt ungdomsaffär, nämmligen monki. Mne hon var minnsan fin i bådadelarna.
Så båda var lyckliga och nöjda efter att ah fått spendera lite pengar och jag förösker att inet tänak på att dagen innan lyckades jag göra av med 800 under en timmas tid på ikea. de blev en mysig höstkofta och ett par stövlar som ajg tyckte att jag absolut behövde. Men de inköpen skyller jag på emma, för hon åkte nämmligen då och ajg kännde att kah behvödes piggas upp så att jag slapp sitta ehmam o deppa så alex ställde upp som den trogna pojkvän han nu är.
Fast hahn påpekade ett flertal gånger att jag har schoppoholic problem, men vad gör det. jag blir ju lycklig.

Men mamma o jag hade ifl en riktig tjejdag, d evar länge sen. Eftersom vi båda var sås ugan på bakelser så köpte vi även med oss varsin hem o drack kaffe och festade loss på bakelse. men de kan man unna sig nån gång ibland.
Även om jags edan på kvällen köpte chocklad och på söndagne bakade kladdkakka och åt upp  3 tredjedelar själv. mne nu ska de bli ksärpning. jag vet att alex tycker att jag börjar skjuta iväfg liet i vikt nu fats ahn inte säger något. han hävar att jag rä lika smal och fin som då vi träffades ilket inte stämmer ett dugg. Men han är ju iafl snäll även om det kanske handlar om att göra mig en björntjänst.

I veckan är det jobb men me dtvå dagars ledigt. onsdagen tänkte jag aknske fårga ronja om hon ville ses en sväng o fika, kanske prata om allt som gått förlorat. Vad säger hon om de mån trò?
Sen vill jag träffa sara med i veckna förstås och vad kan denna madam säga om de då? vad sägs om tisdag kanske? eller Torsdag?
aja nu ska jag återgå till nyttighetrna.hej

Hej hej, hemskt så mycket hej

Hej, de är jag lovisa.
Ni vet jag som är så dålig på att uppdatera min blogg.
Men de ska bli skärpning, eller egentligen vad gör de.
Men nu har jag haft fullt upp på senate. Jobbar och står i för fullt.
men nu ska de bli ritkigt skönt med ett par dagars ledighet.
gissa vad, jo jag är ledig i helgen, om jag nu inte måste gå in en stund på lördgaen men de tror jag inte.

Nu tycks det i alla fall bli så att vi drar utomland över jul.
det är faktikst med blandade känslor.
De känns jäkligt tråkigt att jag faktikst kommer gå om de som kommer hem. lotta kommer hem förmodar jag liksom emma brukar göra över julen och även lina tror jag.
De känns riktigt pissigt men samtidigt ska de bli skönt.
hatar julen, de rä nog dne värsta högtiden på hela året om jag ska vara ärlig.
Så att åka utomland och istället slipap allt tramms med en krystad högtid då alla ska vara sammalde och lyckliga,
Vet ni vad, julen komemr nog aldirg bli annat än stress och dåligt samvete för mig.
Jag prtade med sara om de, vi har nämligen planerat att när vi blir stor aoch har barn så ska vi fira julen tillsammans.
Men sen när vi började tänka lite mer logiskt så kom vi fram till att de är näst intill omöjligt om ingen av oss flyttar till en herrgård elelr nåt liknande.
Tänk er liksom, de blir pappa och eva.
Mamma och om hon nu hittar någon ny och hans barn och barnbarn.
Sen är det jag och min familj, sara och hennes, rasmus och ahns och gustavs och hans.
Tänk er då att vi alla funderar på att skafaf ca tre bran var, sara funderar tom på fyra.
Sen har vi mina kusiner och deras barn och dita och ola om de nu kommer från skåne.
sen har vi saras mormor och morfar och kanske hennes moster och två kusiner med barn.
Förstår ni hur mycket folk det skulle bli och tänk er bara hur mycket pengar det skulle kosta pappa och eva. De kommer vara fullständigt luspanka efter att ha köpt julklappar till alla.

men så ska de väl inte bli än på ett tag. och nej nu kom jag på ytterligare en sak, tänk alla våra respektive med deras föräldrar och syskon och i sin tur deras barn.
Vi kommer komma upp i ett 50 tal personer i slutändan.
Annars kommer det bli för mina barn som de har vart för mig under alla jular. Mna får hlet enklet åka omkring och stressa och ha dåligt samvete för att man inte kan träffa mormor och morfar och framor och farfar och kusinerna.
Ärligt julen är rakt igenom en plåga, förstår inte vittsen emd denna högtid.
Så länge jag kan minnas så har jag gått me dådligt smavete flera månader innan och drar mig för belsutet om vart och me dvem jag ska fira jul. alltid blir någon sårad och detta år blir det mamma som antingen får vara ensam eller åka till dita o fira med dem. Ärligt talat så har jag redan nu börjat få ångets för detta, och nu är det ändå bara september.
Mne men slut pratat om de för de blir bara rörigt. Man ska inte leva i blandfamiljer, de är min uppfattning och slutsatts av allt detta krångel.

men en sak är iafl bra med idag.  Jo emma kommer ju på besök. Visserligen är det bara idga tills imorgon som vi har tid att ses men man ska va glad för det lilla. Just nu känns det bara underbart att få träffa henne igen. Livet känns på nåt sätt så trist och ensamt just nu så vad kan då vara bättre än att min ljuspunkt i livet, min solstråle som alltid får mig på bra humör. det är nåt konstigt med hennes besök men jag lyckas alltid få nya motivationer och ny ork efter att ha umgåtts med henne. Hon är helt enklet en energispridare. och jag har verkligen saknat henne.

En söndag utan vila

Denna dag kan amn minnst sagt kalla för händelserik.
Jag hade till att börja med jouren tills idag, och kvällen innan detta pass hade jag dessutom lyckats pallra mig ut på krogen för att sedan upptäcka att min kropp inte riktigt tycks klara av lika mycket alkohol som i sommras, vilket antagligen har en sp logisk förklaring som att jag dragit ner betydligt på m ina alkoholintag. Men effekten av detta blir därmed att man dricker så som man rä van vilket slutar i att man blir väldigt rund om fötterna. Lyckligtvis han jag upptäcka detta innan jag hade blivit alldels för onykter, så min kväll slutade därmed rätt sent men ändå med en beskedlig mäng alkohol i kroppen tog jag mig hem till alex för ett par timmars sömn innan jobbet. Och där väntade någon som inet riktigt upprtäckt det där med att lyssan på kroppen signaler om för stort intag av alkohol. Med andra ord alexanders kväll slutade vädligt tidigt då han vägrades att återigen få gå in på platens men det tycks inte längre förvåna någon. Jag har en konstigt känsla av att detta hännht förut, ett flertal gånger.

Men men jag vakande därme dupp på jobbet, lagom mör i kroppen efter en hel dags slit efter det som skulle ha blivit en helt vanlig bakisdag. Gjode det jag skulle plus lite till o sen bar det av hemmåt för att av någon konstigt anledning ha inbillat mig att hemma skulle ajg få stanna och vila. mne icke fem min efter min hemkost kom alex o körde in mig i duschen för då skulle det minnsan bäras av till ikea för tat lämna in min mobil som förövrigt var två och en halv vecka gammal som redan hade lyckats bli trasig och tro mig denna gång hade jag inte gjort något. vilkety har resulterat i att jag först lånade alex gammla mobil och upptäckte till min fasa att alla mina användbara nummer var borta. Efter att ha lyckats insammla de numemr jag behövde tills utgångskvällen o dagne efter så lämnade jag alltså min min mobil för lagning och erbjöds en lånetelefon. vilken jag glad i hågen satte i mitt simkort och trodde minnsan att de återigen var att tuta o köra o vänta desa tre veckor på att återfå min fina lilla mobil. Men hoppsan då, nu var därmed alla de nummer som jag lyckast införskaffa mig återigen borta, dum som jag rä så tänker jag inte längre än näsan räcker. Så därav Ronja har vi anledningen till att jag inte kunnat ringa dig idag som jag sagt. och hoppas ädrmed att du kan ha överseende med min klantighet som förövrigt rä ganska typiskt mig och antingen ringa mig eller kanske skriva ditt nummer i en liten kommentar på bloggen?!

o sen fortsätter vi till de nyttigheter som alex och jag uträttat idag.
Jag har nämmligne tagit tag i saken o rensat ur min garderob hos far min då jag upptäckt att de rymmliga garderoberna endast var ett minne blott nu. Enligt mitt tyckte var dte mest skit i dessa påsar men sen kom jag på den briljanta iden att alex lillasyster på 12 år elel rvad hon nu kan vara kanske skuelle uppskatta dessa och därmed bar de iväg mot skänninge.
Och jo minnsan mitt antagande tycktes stämma då de mesta i påsarna faktikst togs till vara på och det som återtsod var faktikst de som jag skulle kalla riktig skit så de körde vi iväg till en myrorna kontainer eftersom att vi inte visste vart vi skulle göra av det.I skänninge lyckade även alex sammla på sig lite nyttighter i form av proslin då han moder fått ett ryck hon me och börjat rensa ur bland sina serviser, koppar och glas.
Därfter bar det snabbt iväg hemmåt och alex lämande mig hos eva som mitt i stressen bjöd på mat.
därefter kom far min och hämtade upp oss alla och nu var det minnsan bio som stod på schmeat.
arn, den andra filmen visades denna gång och jag måste säga att den minnsan var bättre än väntat. Men faktum är att jag mår psykiskt dåligt av sådana filmer, alldels för sorgligt för mig. Och ännu värre blir det då man helst skulle vilha tjuta som en stucken gris men måste hålal in på det eftersom att det är alldels för pinsmat och förnedrande för att gråta i en biosallong men dte gikc minnsna inte så bra så ett par tårar letade isg fram. Värst var ändå när häststackaren dog.

med alla rätt så är jag därmed rätt trött nu och tänktre unna mig en tidigt sänggång ikväll för att sedan gå upp tidigt imorgon för vankas minnsna pengar igen. de blir ett ritkigt hästpass då ajg först ska vara personligassistent och sedan jobba kvällspasset på boendet, men dte kunde vart värre jag slipper ju iafl jouren. Men man ska in te klaga de rä både nyttigt och roligt dessutom ger det mig pengar. De var allt fårn mej, tack och hej

jobb och ziggemys

jaha idag är det fredag och med det innebär för många en lång helg fylld med vila eller festligheter, helt beronde för vad man har för sinnesställning.
men för dig innebär som vanligt helgerna jobb. Det är konstigt men det tycks alltid som att det är helgerna som har mest jobb att erbjuda, speiclelt de helger då det alltid finns tusen roligare saker att ägna denna ledighet till.
Men det gör mig faktikst inte så mycket, idag ska jag jobba på furirgatan igen.
Ni tycker säkert att de låter jätte konstigt när jag säger det men jag har faktikst längtat efter att få jobba där igen. det har blvit dåligt på den fronten då de alltid lyckats pricka in att ta leidgt eller bli sjuka just då jag har fullt upp med pass på andra stället. Skulle egentligen haft jouren idag som inte alls hade vart något jag ahde haft emot om de nu inte va
 så att jag hade jouren på lördgane till söndagen på andra tsället. Mne jag blir avbytt vid 23 så ett bar timmar bli de o jag har saknat dem alla, både boende och personal, tror inte man kan få så mycket bättre jobb än det. jag älskar allt som har med det att göra.

Sedan skulle tydligen linda o siri ha fest idag, men att komma till festen vid tolvtidne känns lite sget när jags edna jobbar dgane efter. Men däremot ska alex o hans kära vänner ut på korgen idag så färck som jag rä så har jag bjudit in mig själv så de få rlalt stå ut med mig. visserligen kommer jag säkerligen vara relativt nykter då mitt intag av alkohol inte kan börja förens runt tolvtiden. men vad gör det, jag vill mest bara ut o träffa folk då min umgängeskrets blivit allt mindre nu på senaste tiden. Men jag hoppas förstås att lind ao deras planer är att sneare sluta på platens, men de vet man aldrig.

Så just nu sitter jag uppkrupen med datorn i knät och min lilla älskling brevid mig. han kom gåendes in i rummet o kollad epå mig med sin alldeles speicella hundögonsblick, och vem kan motså den? sötatse finaste och gulligatse zigge trottsade därmed det bhan vet är förbjudet, nämligen att hoppa upp i sängen o lägga sig brevid o gosa. men till saken hör att han vet att även jag tycker om när han lägger isg o myser, därför har jag nu ett hundhuvud i knät som förösker bred aut sig allt mer för att få bort dtaorn ur mitt knä så ja de är lite kämpigt att skirva och smatiidgt ska jag dessutom både klia, klappa och pussa på min älskling. men detta mys är egentligen strängt förbjudet, därför får han absujut inte gör adte för pappa, men vi har lite egna regler jag o zigge, för vem säger nej till lite mys. Inte jag iafl.



på tal om min far så kan han om han vill vara vädligt omtänksamma. hna kom nämlige¨n hem idga och medelade att ahn hade köpt en amssagegrej åt mig. Hna har faktikst förtstått hur ont jag har i både ryggslut och axlar och eftersom jag aldirg får tummen ur och boka tid hos en kirupraktor så tyckte min far att jag allt kunde få bli kvitt smärtan på annat vis. jag ahr väl sgat förut att jag har världens bästa pappa. Och bara så ni vet så är han min o bara min.


Min lilla ängel uppkrupen i min säng

Den du aldrig ser










Jag har ledsnat på att vänta
på dom ständiga problemen med sömn
Behöver nån som behöver mej




Älskade älskade du



det är lätt att tänka bakåt när förvirringen tar fart
och när jag känner så då tänker jag på dig
allt är så förgängligt allting kan briserna snart
men du är oförstörd för mig
du är oförstörd för mig

men tiden har sin rätt att förändras där den går
och den är hos dig nu, hos dig och din vän
jag ska aldrig mera lägga mig med huvudet mot ditt hår
och aldrig älska dig igen
aldrig älska dig igen

men nya dagar väntar med nya tidsfördriv
och allting liksom kräver mera nu
så ta dina minnen och försvinn ur mitt liv








Ta dina minnen och försvinn ur mitt liv

Jag borde kanske inte klaga men jag har kommit på hur mycket som saknas i mitt liv.
Hur mycket jag saknar de tider som varit och hur rädd jag är för det som komma ska.
Jag skulle vilja förlytta mig till två veckor innan studenten.
allt det där som tidigare sakntas fanns plötsligt där och tog emot mig med öppna armar.
Dels var det festen och dels var de lyckan om friheten.
Dels var det en känsla av att vi hölls samman genom våra förväntingar.
Mycket öväntad inträffade dessutom som jag just då trodde kunde vara nåt av värde, även det fick mig att må så bra.
men för att jag senare skulle få upptäcka antgaligen var ett spel och pröving, kansnke ett smakprov på det jag tidigare saknast för a´tt sedan kunna få de som ett slag i ansiktet som en påminnelse av hur jävla dum och blåögd jag afktikst var om jag en trodde att det skulle kunna funka, att det fanns någor där att bygga på.
Det mest pinsama är nu finns detkvar som ett vagt minne, men för mig gör det inte det. För mig är det en del av min dag av att ständigt få gå o tänka på det svar som jag förmoldigen aldirg kommer få reda på: Vad var det som gick så fel?

Dessutom var det då jag hade mina alla nära o kära runt omkring mig. liksom jag ´hade under sommaren.
Man kunde liksom inte tänka sig att det hela skulle sluta med att alla bara stack, att man sedan skulle bli ensam kvar här och tampas med samma gammla traggel. att gå här hemma o vänta på att de ska komma tillbaks och allt ska bli som vanligt igen. för att sedan bli bevsiken då man upptäcker att saker och ting minnsna aldirg kommer kunna bli som förr igen. De kommer hem med nya erfarnheter , nya vänner och nya drömmar medan jag stannat kvar här hemma och endast skapat mig en förvanskad bild om att allt skulle bli så bra om de bara kom hem igen. till saken hör den att jag är rädd. så jävla rädd för vart jag ska sluta. Vda som ska hända me dmig när jag inte kan släppa det som varit och se framåt. Så rädd för att mitt liv inte ska bli sådant som jag en gång hade en förutskappad mall till. Och till saken är den att jag egentligen vet det. Det kommer aldirg bli så som jag hade tänkt mig. det är nämligen för bra för att vara sannt och om det är någon som jag har fått ta lärdom av här i livet så är det att livet blir aldirg så som man skulle önska, de människor man älksra och värderar höägst visar sig sedan knappt ägna en tanke åt en, och knappast stanna kvar i de grubblerier somd e lämnat över till en själv. Men kanske får jag skylla mig själv när jag tog miott belsut om att vara kvar här ett tag till, kanske var det smart eller så var det bara jävligt dumt.
Jag vet faktikst inte, men nu känns det allt annat än smart.




Tråkiga tråkiga fredagkväll

Länge sen jag skrev sisst.
Därimellan har jag hunit bli sjuk, riktigt förkyld vill jag lova.
Just u knarkar jag c-vitamin och förkylningsdroppar inklusive närdroppar o halstabbeltter. med andra ord så är inte hälsan riktigt på topp.tyvärr så hinner jag inte vara sjuk nu så jag vart riktigt iriterad på min kropp som valde att trottsa mig fast jag gjode allt för att föröska få dena förkyldning att inte bryta ut. en hel dag låg jag i princip bara hemm o sov tex. Men nejdå som vanligt så lyckas jag alltid med det mest opassande i lägen som detta då jag måste jobba för att klunna livnära mig och därav fanns det inte på kartan för mig att jag även kunde bli sjuk. trodde inte sånnt hände mig längre:P

Jaja på både gott o ont får jag väl säga så drabbades jag av detta udner min lediga vecka, vilket betyder att jag inte förlorat pengar men jag har förlorat möjligheten till att hitta på nåt kul. Vilket känns tråkigt me samtidigt välbehövt att bara avraa hemma o slappa, men lite tråkigt är det att de ska krävas en förklylning fö att få mig att inse det. me nog med självömkan.

Efter ett par dagars hemmavisit så var jag riktigt sugen på att ta mig ut o hitta på nåt kul. skulle egntligen gåt ut med linda idag me planerna blev ändrade. Lite tråkigt eftersom att det nu innebär ännu e hemmakv'äll för mig då de få andra som är kvar här hemma har lyckats boka upp kvällen o morgondagen på jobb så att supa inte fungerar för deras del om de inte vill komma super bakis till jobbet utan någon attsömn alls..

Aja trots min sjukdom då har jag lyckas jobba två pass denna vecka. Hoppat in som lite extra resurs då det faktikst krisat och jag vart snäll o ställt upp. Idga var jag bla inne en sväng på jobbet. Började kl 7.30 vilket inte alls passade in i min planering då jag reda sovit halva förmiddagen dagen innan i ovetskap om att ajg skuell jobab dagen därpå o därmed var tvungen att lägga min skapligt för att avra något så när utvildad. Men efter tre elöelr två timmars sömn bar de iafl iväg till jobbet vilket resulterade i att eftermiddagen upptogs av de förlorade timmarnas sömn. Me vad gör de, jag rä ju leidg hela helgen. Skönt. Aja nu ska jag väl se till att roa mig på egen hand här i min ensmahet, frågan är bara vad jag ska at migför.