precissomni

oj vad tiden flytter på i mitt ändå så händelselösa liv.
fast på något smart sätt tycker jag ändå att jag kan få dagarar att gå utan att bli ett tottalt nervrak av de ensamhet jag lever i här i linköping. Visst jag har ju alex, och det måste verkligen vara min räddare i nöden.
Sen har jag som dne trogna vän o syster, sara men hon jobbar o sluiter minnst lika mycket som jag så tid atts es blir det inte offta över till tyvärr. sen har jag ju linda, och som hon betyder för mig.
Men sen är det slut på min umgängeskrets.
Och för var dag som passaerar förstår jag att flytta till oslo är ungefrä samma sak som att komma till baks till det gammla linköping. Alla de föredetta klasskompisar som man inte längre hejar på på stan eller de männsikor som man förösker undvika för att man ite orkat hälsa. exakt den känslan är jag övertygad om att jag kommer få där, för i princip alla jag hör något om befinner sig i oslo. men jag saknat ju den känslan.

Men sen kom ett telefonsomtal idag som ärligt gjorde mig överlycklig. sara har i princip betsämmt sig. hon har ångrat sig kring norge. hon har kommit på att även hon vill tjäna lite pengar. och om de blir som vi vill så åker vi. vi kommer åka i januari men först drar vi en vecka i december och förösker kolla upp saker och ting o kanske fixa jobb. shit vad uderbart kul det ska bli alltså. vi kommer fan få dela bohag som vi pratat om så länge. dessutotm finns övervägande av alal som jag saknat o lägtat efter på plats. dessutom kommer jag äntligen att få bo i samma stad som emma som vi drömmt om ända sedan hon flyttade ifrån linköping fö ca tre fyra år sedan. Mitt lvi börjar ta en vändning mot det bar känns det som. jag ska bara slava ett par veckor till på mitt jobb här hemma i linköping och dea gånge måste jag slå slag i att hålla hårt i plånboken, nu kan jag ite längre skylla på att det rä min tröst fö nu har jag en gnista hopp att se fram emot, de ska bli underbart. desutom finns detb en annan anledning, jag kommer inte få plats med mina kläder och skor i en resväska, jag vet faktikst inte hur jag ska bäa mig åt för att få ner hela mitt bohag i en resväska.

Sen kom jag även på idag att jag på senate veckorn aköpt ca fyra kofftor, e skjota, tre par nya skor och tre par nya jeans ett opar chinos och två västar, att jag aldirg har tillfälle att använda mina kläder. jag kan ju inte använda dem i jobbet, där går jag med samam gammla paltor rädd fö att förstöra eller vara för utmanade eller opassande kläd. så nu ska jag fna t ao lägga band på mig själv. och nu menar jag allvar. måste bara införskafaf lite smink

inte ens alex tycks ta det så hårt med mina plane rom norge, men natar att ahn vid det här lahet är rätt förbeedd. vi får se vad som händer med oss, vi ska iafl försöka.