precissomni

Vi spelar ett spel. Ett spel som jag är så väldigt trött på just idag.
Utåttsett är fasaden perfekt, ett påklistrat leende som inte visar någpt annat ä lycka och tacksamhet
Skulle man vända ut och in på oss så skulle vi bli helt svarta, denna massa av all besvikelse, all trötthet och allt hat skulle välla ut över hela världen och ingen av oss skulle klara av att leva längre. Från det där falska falska leendet som gör att världen bli sådär falsk perfekt skulle den nattsvarat sanningen färga vår vardag

Det leende som vi så ständigt bär på då ni vet att ni gjort något bevsiken, de där snälla orden ni säger för tat ni vet att besvikelsen kan suddas ut en aning. Inget av det skulle räcka till,

Ni vet den där känslan av att svikit någon som stått en riktigt nära, då man får skuldkänslor och då det ens är för jobbigt att prata. Då man istället väljer att undvika pesonen, eller kanske utesluta de helt från bekantskapskets just för att man så innerligt vet hur ledsen personen är över det här sveket. Det man då använder sig av är det leendet, en hjälpande hand just då stunde brister totallt. men sen då, efter sammanbrotet jadå är för er pesonen lika osynlig igen. Enda bemötandet som perosen nu kan vänta sig är ett av de där leendena, kaske en fika nå gång ibland. Men aldirg aldirg beör mann det ämnet, just det ämnet som gjort att ni så totalt gled ifårn varanndra

Det man inte heller lägre kan förtså är att personen stundtals mår så dåligt att denne knappt orkar ta sig upp, orkar inte planera för denna personen vet aldrig om de sedan klarar av att uppfylla de löften som den själv utbringat, Men för er skull eller för din så gör ändå denna person allt som står i sin makt för att brottas med sig säljv, för det sissta den svikna skulle vilja göra är att svika på det sätt som man själv blivit sviken; Genom totall osynlighet.

I sjävla verket är världen ett enda mörker, men många av tycks dölja det så pass bra att ma tror sig själv.
Dämed blir världen ful falsk och äcklig, men utifårn andras synvinkel helt perfekt.