En vanlig dag efter jobbet...

Jaha ja första helgen med jobb, är precis hemkommen från spöregn. Genomblöt, hungrig och allmänt trött och sur på jobbiga pernsionärer.
 Igår tycktes kvällen bjuda på allt mer trevligheter.
Dagen började med e fika tillsammans med ronja och sedan fyndade hon rejält på rea medans jag hlet utan pengar fick se på medans hon shoppade loss, me de är säkert nyttigt de me.
Efter de var de slappis i ca 30 min, de är i princip enda tiden denna vecka som jag haft tid för mig själv så det firades med vänner som är det absoluta bästa sättet att koppla av på.
Ite nog med de, Sedan kom alex och det vart storhandling för en mysig middag som gick på allt mer än vad vi hade tänkt oss men gott var det iafl.

Som en bra avslutining på kvälle gick vi till 55:an och tog ett par öl med några vänner till alex, men kvällen väntade tillökning då gustav, basse och kvarna kom förbi och var bara allmänt odrädliga men trots det tycktes stämningen höjas. Kvällen slutade trots allt bra och konstigt nog luyckades jag inte göra av med allt för mkt pengar, det är när man är pank som det rä som bäst att gå till krogen eftersom att man i princip alltid blir bjuden:p

Nu är det tisdagen som får mig att se framått, äntlige eldig efter en 6 dagars vecka slit. Äntligen ledig,,,,

I´m wide awake, it`s morning

Ser att jag börjar tappa läsare, antar att det inte är helt utan anleding med tanke på att jag aldirg skriver...
Men tyvärr är dagarna aldels för korta numer, fullt upp med allt. Jag jobbar halvt ihjäl mig och dessuom har jag fmailj och vänner som kräver tid. Nu skulle det vaar skönt om dygnet hade ca 10 timmar atrea, eller ännu bättre om de här sex veckorna snart var slut och jag slapp gå till det där hemska jobbet. Men men livet går vidare, vipps så går jag i skolan igen...

Jaha så vad gör jag då. Nu sitter jag uppe o snyltar på datorn, alex sover och jag är allt annat än trött. Eller de kanske var fel uttryckt, jag är trött som ett svin men kan inte sova just därför. det är konstigt nog ett vanligt fenomen att jag är för trött för att kunna sova, men idag gör det detsamma. Jag är ju eldig imorrn, men jajja jobbar hela helgen i ju för sej. Nja om man 'ndå skulle ta o krypa ner i den varma sköna sängen, hej

what's so easy in the evening by the morning's such a drag



Det är sådana dagar då jag kan förbanna mig själv då jag tycks bli alldels för ansvarsfull.
Att förstå att någo i ens närhet mår så fruktasvärt dåligt och veta att ma själv är en av anledningen till att persone i fråga må så måste vara det mest fruktansvärda jag varit med om.
Jag står bara och ser på och förösker trösta för ågot som ingen kan göra någoting åt och faktikst inte heller rå för.

Det känns om att man många gånger tänker alldels för mycket på sig själv samtidigt som man i vissa lägen aldirg tänker på sig själv. Det konstigaste med livet måste ändå vara att det aldrig finns något mellanting. Det existerar inget lagom, utan allt ska vara så fruktasvärt koncenterat.

Jag antar att det återigen är dags att tänka över livets gång. att återige stanna upp o tänka efter och inte baa låta livet leva sig självt. Det handlar om så mycket mer än vad jag någosin kunat föreställa mig och jag har ingen aning om hur jag ska lösa det här...



I'm not sure what the trouble was that started all of this
The reasons all have run away, but the feeling never did
It's not something I would recommend, but it is one way to live